En innergård är ofta värt mycket för en bostadsrättsförening. Särskilt behövligt känns det kanske om föreningen har fastigheter i centrala Stockholm eller i en annan storstad, där innergården fungerar som en oas där trafikbuller och vardagsstress kan ignoreras för en stund. En innergård kan dock uppskattas i vilket fall som helst – oavsett om den ligger i Stockholm eller i en mindre stad. En annan fördel med en innergård i en vältrafikerad stad som till exempel Stockholm är att de lite mindre kan leka säkert.

Balansgång mellan funktionalitet och estetik

För att få en snygg innergård finns en fin balansgång mellan funktionalitet och estetik. Därtill ska man också ha budgeten i åtanke. Ska man göra en innergårdsrenovering kan man ofta inte bara lägga till allt man vill ha.

Går man enbart på funktion kommer innergården att vara praktiskt. Men hur många kommer att använda den? Går man bara på estetik brister istället och funktionaliteten. Satsar man mycket på det estetiska tenderar det också att bli ganska dyrt. Om du ska göra en innergårdsrenovering kan du samråda med andra i styrelsen samt med den entreprenör du anlitar för jobbet.

Ha olika målgrupper i åtanke

Ofta är det svårt att veta vilka som kommer att flytta in i ett hus. Är det singlar, äldre par eller barnfamiljer? En bra innergård bör bjuda in till avslappning och umgänge för alla dessa målgrupper. Att möta alla dessa behov kan dock vara svårt. Satsar man på att få till en enhetlig – men samtidigt varierad – innergård har man god chans att få de boende nöjda och glada. Just det är dock lättare sagt än gjort.

Underhåll frekvent

Var det länge sedan en innergårdsrenovering genomfördes? Att hålla innergården i gott skick är A och O för att den faktiskt också ska användas. Växter, bord och stolar och annat som hör innergården till bör inte glömmas bort, utan vårdas med omsorg. En innergård som ser sliten och nedgången ut gör det inte bara tråkigare att vara i den – det ser också tråkigt ut för alla som bor runt omkring.

Följ trenderna

Innergårdar förändras i takt med hur samhället förändras. Till exempel är återvinningsbodar ett relativt nytt inslag, men som nu finns i många svenska innergårdar. Något annat som har förändrat utseendet på innergårdar är cykelplatser. Vi cyklar allt mer – och cykelplatser behövs för att cyklarna ska kunna stå på ett bra sätt.

Sedan är också många saker borta, men som var regel förr. Ett exempel på det är utedassen som var vanliga i början av 1900-talet. Ett annat exempel är att potatisodlingarna, som var vanligt under krigsåren, nu har försvunnit helt och hållet. Trenden med att odla på innergårdar visar dock tecken på att leta sig tillbaka. En trend börjar komma (främst i Stockholm) där man gärna odlar sin egen mat i stadsmiljö – huruvida det blir regel på svenska innergårdar i framtiden återstår att se. Den som är ansvarig för en innergård får dock vara beredd på att genomföra en ordentlig innergårdsrenovering för att möta samhällets behov.